OBS nedan är gammal sida som skall uppdateras snarast!!!
(OBS jag diskuterar psykologiska, psykofysiologiska med integrerad biofeedback och psykosociala verktyg på annan plats liksom hur dessa kan integreras med nedan direkt eller indirekt -> i skolan av lärare som deltagit i 2 x 2 videokonferens utbildning)
Först:
Ex. på text om GABA (Gamma Aminobutyric Acid ), här från Doctorsdata.com
Gamma Aminobutyric Acid (GABA) – summary from report – https://www.doctorsdata.com/resources/pdfs/Neurotransmitters%20Resource%20Guide.pdf
(maskin översättning) Låg GABA kan vara förknippad med ångest, dålig impulskontroll, större depression, smärta, och minskad sömnkvalitet. Låg GABA kan ses hos individer som saknar vitamin B6. L-theanin, GABA och glutamin kan positivt påverka funktionell GABA-aktivitet, och fenibut utövar GABA-liknande effekter (experimentella modeller)
Förhöjt GABA kan bidra till koncentrationssvårigheter, minskat minne, dämpat humör och kognitiv bearbetning samt trötthet, minskad motions uthållighet, sömnighet och en oförmåga att känna sig alert. Förhöjda GABA-nivåer kan vara kompensatoriska i närvaro av förhöjda excitatoriska signalsubstanser, och kan resultera med gabapentin användning. L-theanin kan modulera effekterna av förhöjda GABA nivåer. Förhöjda GABA-nivåer kan vara förknippade med bakteriell överväxt (dvs. urinvägsinfektion eller gastrointestinal dysbios).
2020-08-17
Förslag till projekt: GABA supplement för balans av högintensiva ungdomar!
Ytterst kort sammanfattning.
Relativt nyligen har FoU visat att GABA deficit skapar obalans i komplexa neurotransmittor processer som påverkar många olika biopsykosociala processer inkluderande ADHD. ”Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) is a developmental disorder characterized by a deficit in behavioral inhibition. Recent evidence also suggests a deficit in cortical inhibition via the GABA (γ-aminobutyric acid)–ergic system” ..” Our finding of reduced GABA concentration in ADHD is concordant with recently reported deficits in short intracortical inhibition in ADHD and suggests a GABAergic deficit in ADHD.” https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3970207/
GABA intas som supplement men kan förstärkas med lågdos (!) benzodiacipiner (läkemedel via recept) som stregvis intas under kontrollerade förhållanden.
Samtidigt som mer empiriska ansatser behövs – först pilot, sedan ideografiska studier och först därefter systemsintegrerande traditionella studier -utgör har intag av GABA inte någon känd risk viket också gäller också utifrån aktuell kunskap om neurotranssmitter samspel. En sak måste dock nog utredas och det är vid hur tidig ålder GABA-supplement kan intas avseende hjärnans mognad. sannolikt inte för 10 års ålder (min mycket preliminära förslag som skall nog övervägas.
Vad har ovan med t.ex. IT i skolan? Helt enkelt att GABA användning bör inte ske utan (helt) certifierad kunskapsinhämtning. Gäller lärare, men kanske också föräldrar och även ungdomar, vilket även kräver olika pedagogiska upplägg och AI-baserade kommunikationsinteraktioner – som kan kompletteras med manuella insatser och manuella kontroller.
Föreslår alltså ett initiativ där 2-3 lärare utgör piloter och 2-3 vuxna med ADHD-liknande problem i projektet.
2020-08-17
Bo von Scheele, professor med inrikgning mot psykofysiologisk stressmedicin.
Även hemsidan www.adhdfonden.se
2020-08-10 nyinlagd test som skall bearbetas och placeras in!
Developmental Deficits in GABA Lead to Abnormal Brain Rhythms in Sensory Areas https://news.weill.cornell.edu/news/2020/01/developmental-deficits-in-gaba-lead-to-abnormal-brain-rhythms-in-sensory-areas
”Decreased amounts of a neurotransmitter called GABA, whose main function is to reduce activity in the brain, leads to changes in the number of neurons in the developing brain and alters signaling between them, according to new research by Weill Cornell Medicine investigators. The findings could lead to an improved understanding of autism and sensory processing disorders.
There are two kinds of neurons in the cortex: Excitatory neurons “fire” and pass signals on to other neurons and inhibitory neurons—interneurons—stop signals from being transmitted through the nervous system. In mammals, the nervous system matures during early life, establishing a balance of the two kinds of neurons. Alterations in the way neurons connect or communicate with one another during this period can affect long-term cognitive and behavioral responses.”
Automatisk översättning
Minskade mängder av en signalsubstans som kallas GABA, vars huvudsakliga funktion är att minska aktiviteten i hjärnan, leder till förändringar i antalet nervceller i den växande hjärnan och förändrar signalering mellan dem, enligt ny forskning av Weill Cornell Medicine utredare. Resultaten kan leda till en förbättrad förståelse av autism och sensoriska bearbetning störningar (BvS inklusive högintensiva kognitiva processer – kallas egentligen felaktigt för psykiatrisk dysfunktion när det är en neurotransmittor obalans – se också rubriken ” GABA and Glutamate – neurotransmittor imbalance” på länken https://carism.se/project/projekt-carism/urgent-needed-knowledge-and-practice-development/).
Det finns två typer av nervceller i cortex: Excitatoriska nervceller ”brand” och skicka signaler till andra nervceller och hämmande nervceller-interneurons-stoppa signaler från att överföras genom nervsystemet. Hos däggdjur mognar nervsystemet under det tidiga livet, vilket skapar en balans mellan de två typerna av nervceller. Förändringar i hur nervceller ansluta eller kommunicera med varandra under denna period kan påverka långsiktiga kognitiva och beteendemässiga reaktioner.
Inledning
Utgångspunkt: Nedan utgår ifrån stress som biopsykosociala påfrestningar som externt och/eller internt psykofysiologisk tolkas som stress/påfrestningar/”hot”/.. som aktiverar psykofysiologiska/biologiska system. Det kan vara tillfälligt som återgår till (pre-stimuli) normalläge eller kroniskt/permanenta som då påverkar dynamiskt beroende och kompensatoriska system. Vi kan grovt dela in detta i två delar; (a) dels stress/påfrestningar som påverkar autonoma nervsystemet (ANS) och delar av cellmetabolismen, t.ex. hypokapne och dels (b) ännu mer komplicerad evolutionärt basala Retikulära Aktiverings Systemet (RAS) med Locus Coeruleus (centralt även för ADHD, se mer nedan) som är en bland många neurotransmittorer. Vi talar här Arousal, orienterings respons (O.R.), Habituering (anpassning/återgång till pre-stimuli läge. Men sådana processer kan också utvecklats till Hyperarousal som dock kan variera men också dessutom till statiskt permanenta systemreaktioner som till exempel vid svår tinnitus.
Den psykofysiologiska kunskapsutvecklingen skapar nya möjligheter att påverka Locus Coeruleus, som är inblandad i de allra flesta psykofysiologiska processer inklusive t.ex. ”Cytokine Strom”! Nedan diskuterar jag hur verktyg kan skräddarsys för det som kallas för ”ADHD neuropsykiatrisk disorder” (ett begrepp som bör inte bara mer exakt definieras utan totalt omformuleras – som dock troligen motarbetas av många, inte bara läkemedelsintressen) av skäl som jag diskuterar på annan plats).
Den psykofysiologiska kunskapsutvecklingen skapar nya möjligheter att påverka Locus Coeruleus, som är inblandad i de allra flesta psykofysiologiska processer inklusive t.ex. ”Cytokine Strom”! Nedan diskuterar jag hur verktyget kan skräddarsys för det som kallas för ”ADHD neuropsykiatrisk disorder” (ett begrepp som bör inte bara mer exakt definieras utan totalt omformuleras – som dock troligen motarbetas av många, inte bara läkemedelsintressen) av skäl som jag diskuterar på annan plats).
OBS texten nedan är arbetande och jag är tacksam för feedback för att få den begriplig för även ungdomar!
Locus Coeruleus (LC) är alltså ett på många sätt centralt system och evolutionärt initialt
och central för stressreaktioner som påverkar alla stresssystem – samtidigt som vanliga stresskontrollstrategier vanligen INTE direkt kan påverka LC:
LC kan påverkas med
- GABA
- Beta-Endorfinträning
- Clonidine (och andra läkemedel ..)
- Ny metod ej publicerad
A. GABA supplement som påverkan
Just nu bara helt kort: Senaste åren har kunskapen om GABA som dominerande lugnande system ” GABA verkar som neurotransmittor, genom GABA-plasmamembrantransportproteiner vilka kontrollerar upptaget av GABA i centrala nervsystemet. En del av de receptorer som reagerar på GABA är även känsliga för alkohol, bensodiazepiner och barbiturater (lugnande medel), vilka därmed har samma verkan som GABA” https://sv.wikipedia.org/wiki/GABA – alltså en signalsubstans https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6385895/pdf/nihms-1514493.pdf som också kan intas som ett supplement som kan ”samarbeta” – överraskande för många?) med bensodiazepiner! Det finns GABA supplement som kan användas på kvällen t.ex. https://www.svenskhalsokost.se/gaba-500?da=14-25&gclid=CjwKCAjw5Ij2BRBdEiwA0Frc9ZtjP3TU6NlhkRyb6n4qkHvDNJ3WpRA1g1cfzHdlgpwQL4HIxg_tmRoCCGAQAvD_BwE – det finns det som anses vara icke-beroendeframkallande (https://www.thorne.com/products/dp/pharmagaba-100) – föreslår att kliniker själva testar först och utvärderar efter att ha läst om GABA och hur det är central involverat i neurotransmittor balansen. Titta inte bara på LC relationerna utan också t.ex. Glutamat!
Ovan bör hanteras med försiktighet även om det ”bara” är ett supplement men GABA är ett centralt system som – liksom system som adresseras med läkemedel – inte är välförstått och kunskapsbasen är bristfällig. Även om mer kunskapsutveckling och empirisk forskning behövs (liksom med alla läkemedel) så anser jag att vi kliniker kan börja överväga använda det sedan vi (a) testat själva och (b) tillsammans bygger upp en klinisk kunskapsbas!
B. Beta-Endorfinträning (BET) (obearbetad text nedan från MBiL`s (MedBestämmande i Livet) = biopsykosociala egenvårds/träningsmanualen i Bo von Schéeles doktorsavhandling i Uppsala 1986)
Endorfinträning definieras*:
Monotona rörelser av stora muskelgrupper under 30-40 minuter. (Om detta inte är möjligt för dig, om du får ont och blir slutkörd efteråt, se antiflås-träning nedan).
Ligg på en puls på ca 120 slag per minut. Efterhand lär sig kroppen själv hitta ett tempo som passar och tar ”av sig självt” hand om tempot, du kommer in i andra andningen (se nedan).
Det är viktigt med regelbundenhet, gärna 3-4 ggr/vecka. Målet är dagliga stimulerande och variationsrika rörelseaktiviteter – tänk här på att vardagsmotion är ett utmärkt sätt att röra sig på och där du får kontinuitet.
Börja i lugn takt och öka successivt (se vidare antiflåsträningen)
(för mer tips – se riktlinjer för mjölksyratröskeln nedan)
Andra andningen – är ett centralt begrepp i sammanhanget. Vid fysisk ansträngning 30-40 minuter sker en förändring i kroppens ämnesomsättning. I dagligt tal kallas det för att komma in i ”andra andningen”. I detta tillstånd fungerar hjärnan i allmänhet så som den ”ska göra”. Tecknet på detta är att allt känns bra, allt går som av sig självt (flow). I samband med denna process sker ofta en aktivering av endorfinerna. Rörelserna och hela kroppen beter sig på ett sätt som med ord är svårt att förklara och parallellt med detta ”flyter” lätt tankarna skönt. Hur många veckor som krävs för att uppleva känslan av andra andningen beror på din träningserfarenhet, din stressprofil (stress status), och på ditt träningsflit.
Antiflås-träning: I samband med stressrelaterade sjukdomar och besvär kan det för många människor vara svårt att motionera. Dels på grund av vad ett felaktigt andningsbeteende kan ställa till med, vilket är mycket vanligt. Ökad andningsfrekvens och förändringar i koldioxiden i blodet är ju ofta en av stressreaktionerna vid stresspåslag. Dels är det vanligt att muskelspänningar finns med i besvärsbilden som också genererar mjölksyra (t ex personer som diagnostiserats med fibromyalgi).
Anti-flåsträning lämpar sig därför främst för dig som har symtom/besvär som t ex; muskelvärk, hjärtbesvär, yrsel och migrän.
Det som händer om dessa människor pressar sig för hårt, det kan i vissa fall räcka med en liten uppförsbacke eller trappa, är att mjölksyra (laktat) bildas mer än det ska och de blir ”sura”. Mjölksyra är en slaggprodukt som kostar energi att frakta bort, vilket betyder att om man lider av t ex fibromyalgi och tar ut sig för hårt kan man bli sängliggande i flera dagar. Man känner sig helt slutkörd i kroppen. I många fall leder det till att man inte motionerar alls pga. dåliga erfarenheter och man kan sig känna sig misslyckad, ”jag klarar inte ens av att gå en promenad…”. Antiflås-träningen går därför ut på att ligga under mjölksyratröskeln
*Från 1980-talet tills nyligen var enda kända sätten att påverka Locus Coeruleus (a) Clonidine med svåra biverkningar) och (b) via BET via beteendet https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4429837/ – https://en.wikipedia.org/wiki/Beta-Endorphin#Mechanism_of_action
C. Clonidine – se kommentar ovan
.. för att inte tala om andra läkemedel som är ytterst, ytterst tveksamt att använda – se t.ex. http://adhdfonden.se/aktuellt/harvardprofessor-adhd-ar-en-bluff/ eller http://adhdfonden.se/aktuellt/ar-adhd-diagnoser-oftast-ett-lakemedelsregisserat-overgrepp/ eller generellt http://adhdfonden.se/
-> NU blir jag riktigt ledsen … ser just på nätet att man rekommenderar Clonidine för ADHD?????????? och många andra läkemedel …
Se t.ex. http://adhdfonden.se/projekt/ … OBS läs speciellt på denna flik om Ritalin läkemedlet och hur den som startade upp detta djupt ångrar sig ….
D. Det finns ytterligen en metod att påverka LC som jag först vill noga utvärdera så den inte kan missbrukas. Den är egentligen helt ofarlig men eftersom den påverkar evolutionära processer behövs den noga utvärderas också angående mängbeteende träning m.m. Viktigt är att användaren också förstår VAD/VARFÖR/HUR etc. för att användaren bör ses som medaktör även vid väl planerad handledning! Åtminstone tills mer omfattande empiriska nomothetiska studier gjorts.
Mer text kommer ..