Välkommen

 

Välkommen till vår hemsida hälsar dig Bo von Schéele, professor & grundare

Välkommen

(OBS ny hemsida (2022-04-28) uppdaterar metoder från 1980-talet)

Open – i Bergvik Open Academy for Innovative Medicine Management – betyder att alla är välkomna oavsett formell utbildning

Förord 1: Denna hemsida är mitt vetenskaps- & kliniska första ansats till testamente baserat på min något ovanliga paradigm (eftersom jag är förklarings skyldig) som jag hoppas vidareutveckla under många alltmer friska år framöver. Innehållet är starkt (och för många hårdsmält) kritik på de flesta områden inom human relaterad medicin/psykologi/psykiatri i bästa välmening samtidigt som jag strävar efter att också visa på vetenskapligt och kliniskt erfarenenhets baserade alternativt till det jag kritiserar! Reduktionism i farmakologiska ledband och dess destruktiva konsekvenser på i stort sett alla plan går att förändra, givet politisk och professionellt intresse finns men kanske det viktigaste för mig är ”Patienten som rimligen kompetent utbildad (i grupp enligt folkbildningspedagogik men kliniskt .. se som exempel+ https://culturalmedicine.se/health-in-complex-world/hela-not-just-for-medicine-consideration/ sammanflätad praktiskt klinisk kunskap) resurs och medarbetare i egen rehab” som plattform både inom förebyggande hälsoutveckling (där vi har mycket att lära inom österländsk medicin) och rehabilitering framförallt för livsstilsrelaterade sjukdomar! Min bakgrund som pianist med dirigent ambitioner, total förlamad i 20 års åldern och akademiska studier närmande 40 år gjorde att jag jobbade parallellt med det jag måste och det jag ville – vilken var vad som kommer nedan, men på den tiden i form av omogna idé frön …2022-09-23

Förord 2:
Evolutionen utgör en av hörnstenarna i paradigmet som presenteras i flikarna på denna hemsida.

Samtidigt så innebär det att det jag diskuterar är hos människan/homo sapiens extremt komplext när vi betänker att evolutionen av människan och dess hjärna bygger på en pålagring genom årmiljonerna där den !mänskliga delen börjades pålagras för c 300.000 år sedan! Redan reptilhjärnan/hjärnstammen (som ”binder ihop” ryggraden med däggdjurshjärnan) redan då är mycket komplicerade av även här är vår kunskap begränsad (se t.ex. https://carism.se/2024-2/24-impossible/).

Ingen av oss har absolut kunskap (se Karl Poppers värds 2) MEN det existerar också ej ännu (Popper värld 3) absolut kunskap om komplexa företeelser överhuvudtaget, även om en del inte insett detta. När vi hanterar begränsad kunskap fodras det ödmjukhet, flexibilitet men också mod att formera egna/egna gruppens/disciplinens paradigm medveten om att det vilar på just begränsad kunskap, men det hindrar oss inte att följa Thales råd (https://www.boaim2.se/innovativm2/some-thought-on-evolution-of-home-sapiens-information-processing/is-purely-rational-human-part-of-our-brain-thinking-the-platform-for-our-contemporary-homo-sapiens-knowledge/thales-and-how-to-increase-understanding-and-more/) för att tillsammans öka vår generella kunskap om människan i och utanför medicinska sammanhang. Kliniskt sätt kan vi klokt empatiskt även lyssna på patienten samtidigt som vi arbetar lugnt eftersom vi har intensivt jobbat utifrån vårt paradigm som vi gradvis uppdaterar genom ökad personlig kritisk kunskapsutveckling och ökad erfarenhet.

Det betyder att alla mina hemsidor följer ovan och de är exempel på mitt eget sökande efter så sannolik kunskap som jag kan, vilket gärna följande Thales ”princip” (https://www.boaim2.se/innovativm2/some-thought-on-evolution-of-home-sapiens-information-processing/is-purely-rational-human-part-of-our-brain-thinking-the-platform-for-our-contemporary-homo-sapiens-knowledge/thales-and-how-to-increase-understanding-and-more/) försöka att bidra till en ökad sannolik kunskapsnivå. Speciellt ´(men egentligen inom alla områden) inom medicinen är det ytterst viktig eftersom förebyggande och åtgärdande ohälsa är något vi ala förr eller senare inser är för de flesta (alla?) ytterst viktigt.

 

Först Utmanande tankar?

  1. Många äldre har god hälsa och livskvalitet, men inte alla. Vi fokuserar på hur vi i Sverige kan öka kunskaper om utredningar och interventioner där läkemedel i första hand används som simdyna, om det verkligen är absolut nödvändigt! Se t.ex. https://www.boaim2.se/project/do-many-elderly-people-suffer-unnecessarily-because-their-neurotransmitter-status-is-not-examined/ Om vi ser vad som sker internationellt så finns det oerhört mycket som kan förbättras inom vården – förebyggande och åtgärdande!
  2. Liksom ovan är det välkänt att kvinnors ohälsa inte fått samma fokus som mäns. Här kan vi också bidra med internationell kunskaps utveckling. Se t.ex. https://www.boaim2.se/issues/women-have-been-woefully-neglected-does-medical-science-have-a-gender-problem/
  3. Samtidigt så gäller det för punkt 1 och 2 (men även övriga) att kritisera de som bestämmer vårdens utveckling, alltså politikerna och deras inkompetens att bedöma kompetenser det själva (kanske inte förstår) saknar – men kanske viktigaste = visa på hur det vi kritiserar kan förbättras på ett rimligt sätt för vårdens utförare!
  4. GABA vet vi i dag är avgörande för biologiska funktioner, speciellt neurotransmitter balans, en GABA uppbyggande föda har lagts till minst 3000 år! Se https://www.boaim2.se/innovativm2/gaba-and-more/
  5. Quantum Beteenden (QB) börjar vi känna till mer och mer i dag (avgörande för t.ex. MRI, enzymers funktionalitet .. men det tror vi funnits minst från livets start eller tidigare i universum, givet det inte skett i och med ”krocken” mellan neocortex ”överbyggnad” (biologisk evolutionära övergång till kulturell evolution) sista 300.000 åren av Limbiska systemet och tidigare delar inklusive hjärnstammen. MEN det hindrar inte att våra förfäder utvecklat hälsostrategier där QB spelar en central roll. Mer eller mindre i alla kulturer på vår planet. Utomjording inplantat tillhör ej mitt paradigm.Det gör att vi har skäl att inte se ner på andra kulturer, hur reduktionistisk duktiga vi i Väst tycker oss vara, utan även undersöka vad som kan antas vara effektivt, t.ex. inom biopsykosocial medicin, genom att utarbeta individuellt baserade (ideografiskt) och generellt (nomotetisk) metoder för att få empiriskt underlag där integrerad psykofysiologi kan få en medvetande roll! https://www.boaim2.se/qm/qm/quantum-medicine-2024/
  6. ”Har man enbart en hammare söker man spik, men har man en verktygslåda kan man lära sig att (om man inte kan redan) träna sig att använda verktygen på ett individuellt ”skräddarsytt” anpassat sätt som gagnar just dig – oavsett vilka problem du möter och/eller kan förebygga (i framtiden), eller om ej, förbereda att hantera akut mer effektivt!” Gäller speciellt hälso- och sjukvård! Se också t.ex. https://culturalmedicine.se/health-in-complex-world/hela-not-just-for-medicine-consideration/

Sammanfattning av några fokus inom BOAIM2:

Här följer en kortfattad sammanfattning av några fokusområden inom BOAIM2:
(Mer ingående information på PDF-länken Mer ingående text – första sidan – svenska

  1. Vi vidareutveckla en fortfarande ny klinisk metod
    “Patienten som en rimlig kompetent utbildad resurs och medarbetare i egen rehabilitering” manualen ligger som grund för vår kliniska och pedagogiska verksamhet.
    En grundläggande förändring av attityder där patienten ”personligen” också utgör navet i sin egen rehabilitering. Även om denna metod kanske verkar uppenbart självklar för många, är det mycket komplext att ändra traditionella vanor.
    Men en sådan för ändring avser vi, baserat på minst 40 års kliniska erfarenheter, att vårt pedagogiska, biopsykosociala medicinska arbete ytterligare kan utveckla denna metod.
  2. Extern (psykofysiologisk beteendemedicinsk???) behandling och egenvård som även kan bli (leda till)  vanemässiga positiva beteendeförändringar och som över tid ökar eller vidmakthåller ens hälsoutveckling. Vid speciellt livsstilsrelaterade sjukdomar är det ju både de direkta insatserna men också den framtida hälsoutvecklingen som i princip alltid motiverar egenvård inte bara formellt utan också konkret via inlärning och träning.
    (”Detta var ett av skälen till min doktorsavhandlings biopsykosociala prototyp manual för utbildning och individuellt skräddarsyende av de personliga verktygen i verktygslådan”. Bo von Scheele)
  3. Symptom av olika komplexitetsgrad, svårigheter att finna dysfunktionella orsaker till liksom också att hantera eller leva med detta är centralt för alla, patienter som vårdnadshavare!

    Ett arbetssätt är symptomspårning
    där vi försöker finna dels via vad som skulle kunna kallas för differential diagnoser hypoteser, alltså (OJ kanske diskutera detta så det är helt klart?) olika dysfunktions orsaks alternativa dysfunktionella orsaker. Detta görs för att utesluta, steg för steg, vad som prioriterat kan utgöra huvudsakliga, ofta flera, dysfunktionella orsaker som symptomen baseras på. Här har vi en fördel att med hjälp av psykofysiologiska mätmetoder, till viss del, kunna utesluta vissa delar i symptomspårnings processen. Är det nödvändigt med symptomspårning? Ja, eftersom en hel del komplexa dysfunktioner är svåra eller ej möjliga att märka/Identifiera utifrån dagens kunskap och erfarenhet. Symptomen kan vara ytterst biopsykosocialt medicinsk komplexa och detta i sig motiverar mer ingående spårningar. Att leva drägligast möjliga med symptom är centralt av flera skäl, dels påverkar det i sig själva dysfunktionerna i sig. Allmäntillståndet påverkas då men som också i sig även påverkar en individs beteenden, även vanebeteenden, negativt och framför allt för många att det inte finns någonstans att ta vägen, för att få lindring eller en tillfällig symptomfri zon, vilket överhuvudtaget kan vara svårt att överleva med. Här, liksom egentligen i alla komplexa symptomtillstånd, kan det vara avgörande att ha en rimlig hypotesdiagnos där man själv som patienten kan medverka med egenvårdinsatser!
  4. Vi arbetar för att integrera österländsk- och västerländsk hälsorelaterad kunskap och praktik: Eftersom vi anser att västerländsk medicin har mycket att lära från österländsk och omvänt och att vårt psykofysiologiska beteendemedicinska paradigm underlättar integrering, har vi genom åren i kliniskt arbete integrerat på ett flertal sätt. Framförallt från kinesisk traditionell medicin, t.ex. vid psykofysiologiska mätningar guidat patienter att finna sin egen skräddarsydda andningsträningsmetod (vi mäter inte bara autonoma nervsystemets funktionalitet inklusive dess oscillation utläst i respiratoriska sinusarytmi (RSA) mönsterbeteenden utan också delar av cellmetabolismen/respirationen), där vi integrerar individuellt anpassade rörelsebeteenden tillsamman med t.ex. hypnos strategier. Se t.ex. Eastern and western medicine – can they both meet in win-win using an integrating psychophysiological platform? | Cultural MedicineKomplicerat? Javisst, men vi jobbar alla (!) alltid utifrån icke-absolut kunskap men väl olika paradigm. Men detta integrerade arbetssätt kan öka sannolikheten för att ”hypotetiskt hitta rätt alternativt och/eller rätt väg att gå vidare”, vilket valideras kontinuerligt i IBED, Individuell biologisk bevisdokumentation, se t.ex. HELLA, not just to be considered in Medicine? | Cultural Medicine
  5. Placebo och Nocebo:
    (a) Vi fokuserar på placebo-begreppet men vi använder inte läkemedelsrelaterat ”missbruk” av begreppet (sockerpiller) utan vad det egentligen betyder och innebär! I princip betyder placebo att man själv tror något påverkar ens dysfunktioner/sjukdomar/ångest/… och att det visar sig påverka tillståndet (ett dramatisk, ovanligt exempel är Krebo | Search Results | Biopsychosocial MedicinePlacebo begreppet används slarvigt litet hur som helst. Skälet är att vi egentligen har ytterst bristfällig kunskap vad det egentligen är. Samtidigt så anser allt fler att kan vi öka vår systemintegrerade biopsykosociala kunskapen inte bara generellt utan också hur det kan variera inom och mellan individer över händelser och tid skulle vi kunna revolutionera hälso- och sjukvården i termer av nytta för individen och samhället (det senare specifikt mindre kostnader eftersom det bygger på individens egen utvecklingspotentialer, åtminstone utifrån det koncept som vi vidareutvecklar.Men, om kunskapen för närvarande är bristfällig varför skall vi bry oss om begreppet placebo då? Som jag ser det är skälen flera varav ett är att de fokuserar på just vårt limbiska systems (mesta dels icke-medvetna processer som vi dock kan bli medvetna om ”efteråt”, vilket ökar möjligheter att påverka på mycket komplexa processer*. Men också att satsar vi inte på kunskapsutveckling så sker ingen kunskapsutveckling – och i detta fallet kanske det viktigast att utveckla nom medicin och psykolog**.Just här och nu vill vi endast flagga för att vi jobbar med placebo begreppet. Den som vill fördjupa sig mer vad som professor Bo von Scheele arbetar med kan se t.ex. Placebo R&D | Biopsychosocial Medicine* Utifrån systemteori postuleras att vi skall gå så högt upp i systemhierarkin som möjligt (”ovanför” dysfunktionen som vi avser att påverka, vilket läkemedel vanligen inte gör!).** Tyvärr bygger västerländsk medicin på att ”externa saker” som läkemedel, alltså intag av piller är lösningen, vilket motiveras s.k. reduktionism (man tror att ju mer man kan förstå av allt mindre ”små bitar”, ju bättre behandling – något som inte påvisats men väl ändå utgör västerländska plattform (ex exempel är att medicinsk fysiologi grundas på dissekering av olika djur)Referenser placebo:
    More Than Just a Sugar Pill: Why the placebo effect is real  https://sitn.hms.harvard.edu/flash/2016/just-sugar-pill-placebo-effect-real/The Placebo Effect: Beyond the Sugar Pill https://foodandnutrition.org/from-the-magazine/the-placebo-effect-beyond-the-sugar-pill/The Placebo Effect Is Real, and Scientists May Be Able To Predict Who Responds https://time.com/5392687/placebo-effect-pain/LIMBIC reasons?  Placebos produce effect even when patients know it’s just sugar https://www.apa.org/monitor/2011/03/placebos“The placebo effect is when an improvement of symptoms is observed, despite using a nonactive treatment. It’s believed to occur due to psychological factors like expectations or classical conditioning. Research has found that the placebo effect can ease things like pain, fatigue, or depression.” What Is the Placebo Effect and Is It Real? https://www.healthline.com/health/placebo-effect#the-psychology(b) Nocebo är motsatsen till placebo, d.v.s. man tror att man blir somatiskt och/eller mentalt sjuk. Alltså också en förväntanseffekt, men nu raka motsatsen. Kan alltså vara ett extremt viktigt område att utforska och vidareutveckla aktuell kunskap som är mer begränsad än den om placebo, vilket inte säger litet! Jag diskuterar inte mer just här och nu, utan kommer att hänvisa till länkar (som finns men behöver uppdateras.Däremot vill jag kort diskutera ett avgörande problem som hindrar utveckling av kunskaperna om placebo och nocebo. Det gäller vår uppfattning om människans tänkande/uppfattningar/värderingar inklusive begreppet ”tro”, alltså inte enbart religiös tro utan tror på något/någonting överhuvudtaget. Här kommer begreppen medvetande och icke-medvetande in som är starkt värderingsladdade också inom t.ex. psykologin. Eftersom vi utgår ifrån evolutionen och mänskliga hjärnans utveckling (se mer ingående t.ex. Toward development of a guide facilitating knowledge and practice-based use of human Limbic systems information processing in general and health care services in particular | Cultural Medicine + Hypnosis as one of the tools in the Placebo Psychophysiological Toolbox? | Biopsychosocial MedicineIgen, ovan är mycket komplext, men jag vill här och nu enbart betona ”att vi gör det” eftersom vi anser det är ytterst viktigt att vi försöker vidareutveckla kunskaperna inom området – utan att gå in på komplexiteten ”på riktigt” här.Nocebo – Exempel på uppfattning: The nocebo effect (Maskinöversatt)
    https://medsafe.govt.nz/profs/PUArticles/March2019/The%20nocebo%20effect.htm
    Noceboeffekten är motsatsen till placeboeffekten. Den beskriver en situation där ett negativt resultat uppstår på grund av en tro på att interventionen kommer att orsaka skada. Det är ett ibland bortglömt fenomen i läkemedelssäkerhetsvärlden. Termen nocebo kommer från latinets ”att skada”.För biverkningar av läkemedel innebär nocebo att patienter är mer benägna att uppleva en negativ effekt om de förväntar sig eller är oroliga för biverkningen. Biverkningarna kan upplevas fysiskt av patienten och är ofta kliniskt diagnoserbara1. Ett exempel på nocebo-effekten är de allvarliga biverkningar som upplevs av patienter som tar placebo under en klinisk prövning.Vissa experter säger att nocebo-effekten kan ha en större effekt på kliniska resultat än placeboeffekten eftersom negativa uppfattningar bildas mycket snabbare än positiva1.Noceboeffekten kan påverkas av ”mediestormar”. Utbredd spridning av oro för en biverkning av ett läkemedel leder till en ökning av antalet rapporter om biverkningen. Till exempel lyfte brittiska medier 2013 fram de negativa effekterna, inklusive muskelsmärtor, av statiner efter en artikel i British Medical Journal2. Uppskattningsvis 200 000 patienter slutade ta statiner inom sex månader efter att berättelsen publicerades, många på grund av biverkningar. Det fanns också en ökning av antalet biverkningsrapporter om rabdomyolys med statiner under denna tid. Denna incident har sedan tillskrivits noceboeffekten1.Noceboeffekten kan också spela en roll för patienternas upplevelse av generiska läkemedel. Redan existerande skepsis kring generiska läkemedel kan vara en orsak till de biverkningar som vissa patienter upplever när de byter från en innovatör ”märkesvaror” till en generisk produkt. En finsk rapport från 2015 visade att omkring en fjärdedel av patienterna avbröt en godkänd biosimilar för infliximab på grund av en upplevd effektförlust eller en ökning av biverkningar3. Andra studier har visat att uppfattningen om kostnad (tror att eftersom generika är billigare är de mindre effektiva) kan förbättra noceboeffekten4. På grund av den nyzeeländska finansieringssituationen har det förekommit många fall där uppfattningen om kostnader kan ha förbättrat noceboeffekten.Vad kan man göra åt det?
    Det är viktigt att komma ihåg att icke-verbal kommunikation också kan utlösa ett nocebo-svar6.Vissa patienter verkar ha högre risk att uppleva nocebo effekter. Kvinnor, patienter med ångest och depression, de med en pessimistisk syn och starkt påverkade av sin miljö kan behöva mer noggrann rådgivning för att undvika oavsiktlig initiering av noceboeffekten6.Risken för nocebo kan minskas genom att säkerställa en bra balans mellan att förklara både de positiva och negativa effekterna av behandlingen och att säkerställa att patienten förstår behandlingens motivering1. Att inrama biverkningarna av ett läkemedel positivt kan bidra till att minska rollen som nocebo6. Till exempel, ”De flesta som tar generiskt varumärke X märker ingen skillnad för innovatörsmärke Y, men ett litet antal patienter kan märka en skillnad” jämfört med ”Vissa patienter tycker att generiskt varumärke X inte är lika effektivt som innovatörsmärke Y”.Noceboeffekten kan också minskas genom att ge patienter information om biverkningarna av ett läkemedel i sitt sammanhang och kontrollera deras förståelse1.

Projekt under planering:
A: Ta tempen på ditt blodtryck, och åtgärda vid behov det själv via utbildade skräddarsydda egeninsatser med handledning vid behov.
B: Egen hypotesdiagnos, tester och egenvårdsprogram för olika former av PTSD, bl.a. även metoder att påverka mardrömmar …
C: Nya kliniska kunskaper om hur mikroorganismer kan komplicera, utan att vi tidigare insett detta, vanliga kroniska sjukdomar, problem, symptom …
(mer texter kommer även i denna rubriköversikt)
D: Magnetterapi. Vad är det, vilka kan vi ha nytta av det och hur är vetenskaps- och kliniska kunskaps- och praktikläget?

Mer text kommer …